På två ben!

Lilla L har börjat gå. Rekordet så här långt är 12 steg utan stöd. Här kommer bildbevis.

Snart en sommar sedan..

Mamma H skriver;

Det var länge sedan det skrevs några rader på den här bloggen. Nästan en hel sommar sedan. Datorn har fått vila, tankarna likaså. Sommarlov är härligt. Långt borta är jobb, vardag och rutiner. Vi är här och nu. Allt blir så enkelt. Barnen njuter av den rutinlösa tillvaron och jag likaså. Så här långt har det blivit många lata dagar på den gotländska ön och soliga dagar vid poolen hemma hos mormor och morfar. Och så vårt första teckenläger som var fullt av upplevelser. Det jag tar med mig från den veckan är framförallt de många meningsfulla samtalen med andra föräldrar kvällstid. Om livet. Om livet med ds. Så många trevliga människor som jag nu skulle vilja kalla vänner. Människor jag aldrig tidigare träffat men som vi delar en erfarenhet med. En erfarenhet som inte så många andra har. När veckan led mot sitt slut började jag känna en viss mättnad. En mättnad på allt som har med ds att göra. En längtan efter det "vanliga" livet som väntade utanför. Där ds inte har så stor plats, bara en liten.

Nu packar vi om resväskan igen för jag vet inte vilken gång i ordningen. Sommarlovet fortsätter lite till. Nu väntar en resa till den garanterade solen.

Bjuder på en bild på vackra sommarbarn!